En kartplotter gör en enda sak väldigt viktig. Den visar var båten befinner sig i förhållande till farleder, grund och land. Allt annat, från ekolod till radarintegration, byggs runt den grundfunktionen. Vilken modell som passar bäst beror mindre på märke och mer på vilket sjökort du behöver, hur stor skärm styrplatsen har plats för, och om plottern ska vara en fristående enhet eller navet i ett större system.
Det är därför den här jämförelsen inte bara rankar plottrar efter en enda måttstock. En kompakt instegsmodell kan vara helt rätt för en mindre båt som mest rör sig i bekanta vatten, medan en nätverksklar toppmodell är rätt investering först när radar, autopilot och flera skärmar ska samverka.
Sjökort: förinstallerat, tillval eller helt separat
Det första en köpare bör kontrollera är inte skärmstorleken utan kartunderlaget. Vissa plottrar i vår jämförelse, som GPSMAP 923, har bara en global baskarta förinstallerad, medan ECHOMAP Plus 42cv i vårt urval saknar förladdade kartor helt. En baskarta räcker för att se position och grov kustlinje, men saknar den detaljnivå ett riktigt sjökort ger med djupkurvor, prickar och farledsmarkeringar.
Detaljerade sjökort som Garmins BlueChart och Navionics-serien, eller Raymarines LightHouse och C-MAP, säljs nästan alltid separat. GPSMAP 1223xsv i vårt urval är ett undantag genom att komma med BlueChart och LakeVü förinstallerade redan i grundpaketet, vilket är en del av anledningen till att den toppar jämförelsen.
Auto Guidance-funktionen, som finns hos flera Garmin-modeller när rätt sjökort är installerat, ritar en föreslagen säker rutt mellan waypoints baserat på båtens djupgående. Det är en funktion värd att jämföra separat från själva plottern, eftersom den ofta kräver en specifik sjökortsnivå för att aktiveras. Kontrollera alltid vilken nivå som ingår.
Skärmstorlek och läsbarhet i solljus
Skärmstorleken styr både hur mycket information som får plats och hur mycket plats plottern kräver vid styrplatsen. De minsta enheterna i jämförelsen, som ECHOMAP Plus 42cv på 4,3 tum, passar bäst i trånga instrumentbrädor eller som komplement till en större huvudskärm.
De större pekskärmarna, från 9 tum och uppåt, ger utrymme att dela vyn mellan karta, ekolod och nätverksdata samtidigt utan att växla mellan sidor. Raymarine Axiom+ 12 RV har den högsta ljusstyrkan i vårt urval, 1 800 nits, vilket gör stor skillnad för läsbarhet i direkt solljus från en öppen styrplats. Solljus stresstestar varje skärm.
Pekskärm mot knappstyrning är delvis en smaksak, men har praktiska konsekvenser. Raymarine Element-serien i vårt urval är medvetet knappstyrd, vilket gör den lättare att använda med handskar eller i grov sjö. Pekskärmar, som på Axiom- och GPSMAP-serierna, är snabbare i menyer men kan bli opålitliga med blöta fingrar.
Nätverk: NMEA 2000, NMEA 0183 och Ethernet
NMEA 2000 har blivit standarden de flesta moderna marina komponenter kommunicerar via, från autopilot till motorgivare. Nästan alla plottrar i vår jämförelse stödjer den, med undantaget ECHOMAP Plus 42cv som saknar den helt och bara har äldre NMEA 0183 in- och utgångar.
Ethernet-baserade nätverk, som Garmin Marine Network och Raymarines RayNet, används för att skicka tyngre datamängder mellan flera skärmar, till exempel radarbilder eller delade sjökort. Det är den funktionen som gör Raymarine Axiom+ 12 RV och GPSMAP 1223xsv i vårt urval lämpade som centrum i ett stort system, medan en enklare enhet som Axiom+ 7 MFD ändå har Ethernet trots sitt lägre pris. Det märks tydligast vid utbyggnad.
Wi-Fi och Bluetooth används i första hand för att koppla ihop plottern med en mobilapp, som Garmins ActiveCaptain eller Raymarines motsvarande appar, för sjökortsuppdateringar och delning av waypoints utan att behöva ett minneskort och en dator.
GPS-mottagning och ruttplanering i praktiken
Mottagarens uppdateringsfrekvens, mätt i hertz, avgör hur ofta positionen räknas om. De flesta moderna enheter i jämförelsen ligger på 10 hertz, medan den billigaste modellen i urvalet nöjer sig med 5 hertz, fortfarande fullt tillräckligt i normal fart men märkbart trögare i snabb manövrering.
Multi-band GPS, som i ECHOMAP Ultra 2 102sv, tar emot flera satellitsystem samtidigt: GPS, GLONASS, Galileo och BeiDou. Fler samtidiga signalkällor ger bättre precision i miljöer där signaler kan studsa mot kajer, broar eller höga byggnader, något som är relevant i delar av den svenska skärgården. Skillnaden är sällan avgörande i öppet vatten.
Ruttplanering handlar i grunden om waypoints, rutter och spårloggar. Kapaciteten skiljer sig åt mellan modellerna, från några hundra rutter till flera tusen waypoints i de större enheterna. För de flesta fritidsbåtsägare räcker även de mindre kapaciteterna i jämförelsen gott och väl under en säsong.
Ekolod som tillägg, inte huvudfunktion
Flera plottrar i vår jämförelse har ett inbyggt ekolod som tillägg till navigeringsfunktionen, medan andra är renodlade plottrar som helt saknar sonarmodul. GPSMAP 1223xsv, ECHOMAP Ultra 2 102sv och Axiom+ 12 RV i vårt urval har alla ekolod inbyggt, medan Axiom+ 7 MFD och GPSMAP 923 kräver en separat lösning.
Om ekolodsprestanda, som Side Imaging eller CHIRP-effekt, väger tungt i ditt beslut är det värt att läsa vår separata jämförelse av ekolod, som bedömer just den funktionen på djupet istället för navigeringen. Det är värt att komma ihåg innan du väljer.
Montering, ström och övrig utrustning ombord
De flesta plottrar i jämförelsen levereras med både bygelmontering och möjlighet till nedsänkt montering i instrumentbrädan. Nedsänkt montering ger ett snyggare intryck men gör det svårare att vinkla om skärmen senare. Placeringen spelar stor roll.
Större skärmar med hög ljusstyrka drar mer ström än kompakta enheter, särskilt vid kontinuerlig drift under en hel dag på vattnet. Ett rätt dimensionerat marinbatteri håller elektroniken igång, och den som bygger ut med radar eller flera skärmar bör räkna med ett elsystem som klarar den ökade belastningen.
En plotter kommunicerar ofta med en VHF-radio med DSC-funktion för att visa positionsdata vid nödsituationer, vilket gör att nätverksstödet spelar in även utanför ren navigering.
Svenska farvatten och sjökortsnoggrannhet
Sverige har en av världens mest fragmenterade skärgårdar, med tusentals grund, öar och smala farleder. Det ställer högre krav på sjökortets detaljnivå än öppet hav gör, oavsett vilken plotter som används.
En plotter är alltid ett komplement till, aldrig en ersättning för, ett uppdaterat papperssjökort och grundläggande sjökortskunskap. Elektroniken kan sluta fungera, tappa GPS-signal eller visa fel om sjökortsdata är föråldrad. Skepparen ansvarar alltid för säker kurs. Skärmen är ett hjälpmedel, inte en ursäkt.
Uppdatera sjökorten inför varje säsong, särskilt i farvatten där muddring, nya prickar eller ändrade farleder kan ha ägt rum sedan förra året. De flesta plottrar i jämförelsen stödjer trådlös uppdatering via Wi-Fi, vilket gör processen enklare än att ladda ner filer manuellt via dator.
