En kylbox på 12 volt löser ett enkelt problem på ett sätt som inte alltid är enkelt: hålla mat och dryck kalla ombord utan att tömma batteribanken före hemfärd. Sortimentet hos våra partnerbutiker är litet just nu, bara fem distinkta modeller efter att tillbehör och fästsystem räknats bort. Spannet går från en kompakt 13,5-litersbox för en dagstur till en fast inbyggd kombination av kyl och frys för långfärd.
Det gör inte valet enklare.
Rätt val handlar om fyra frågor som hänger ihop. Hur kallt boxen behöver bli. Hur mycket ström den drar per dygn. Hur stor volym du faktiskt behöver. Och om den ska byggas fast eller flyttas med.
Kompressor eller termoelektrisk: varför kompressor vinner till sjöss
Termoelektriska kylboxar, ofta kallade peltierboxar, kyler genom att flytta värme med en halvledarplatta. De är billiga, tysta och lätta.
Men de klarar sällan att hålla en temperatur särskilt mycket under omgivningstemperaturen, och de kan inte frysa mat på riktigt.
Kompressorkylboxar fungerar som ett vanligt kylskåp i miniatyr, med en kompressor som cirkulerar köldmedium. Det gör dem tyngre och dyrare. Men de håller en stabil temperatur oberoende av hur varmt det är utanför, och flera av modellerna i jämförelsen klarar minusgrader för riktig frysning.
Alla fem boxar i den här jämförelsen bygger på kompressorteknik.
Det är inte en slump. En kylbox ombord står ofta i direkt solljus i en varm sittbrunn eller ett tätt pentry, och det är i praktiken det enda alternativet som håller måttet över en hel säsong.
Ah per dygn: så mycket kylboxen tar av batteribanken
Strömförbrukning är den siffra som avgör om kylboxen fungerar ombord, mer än kyleffekten i sig.
En kylbox som håller minus 20 grader spelar liten roll om den tömmer batteribanken på ett dygn.
Här skiljer sig tillverkarna åt i vad de faktiskt anger. Två av modellerna i jämförelsen redovisar en tydlig dygnsförbrukning. 1852:s tvåzonsbox anger 0,25 kilowattimmar per dygn, och Isotherm BI41 anger 270 watt-timmar per dygn. Räknat om till 12 volt blir det ungefär 21 respektive 22,5 amperetimmar. Isotherm TB51 anges av återförsäljare till en snittförbrukning på cirka 0,7 ampere vid 12 volt, vilket motsvarar runt 17 amperetimmar per dygn under uppmätta förhållanden.
De två återstående boxarna, 1852 P15 och CR65, anger bara momentan strömstyrka i ampere, inte en sammanräknad dygnsförbrukning. Det gör dem svårare att räkna på i förväg, även om den låga volymen hos P15 talar för en förhållandevis låg total förbrukning.
Den här siffran är också vad du behöver räkna mot båtens batteribank. En marinbatteri med tillräcklig kapacitet och rätt djupurladdningstålighet avgör hur länge kylboxen kan gå utan laddning. På båtar som ligger länge för ankar eller i skärgården utan landström är en solpanel ofta det som gör att kylboxen kan gå dygnet runt utan att batteribanken sinar.
Volym: hur mycket kyl du faktiskt behöver ombord
Volymen i jämförelsen spänner från 13,5 liter till 65 liter.
Rätt storlek beror mest på hur länge du är ute och hur många som ska äta.
En box på 10 till 15 liter räcker för lunch och dryck under en dagstur med några personer. Det är den storlek P15 representerar. Den fungerar bra som komplement till en större kyl också, till exempel i sittbrunnen medan huvudkylen står i pentryn.
Mellan 40 och 55 liter täcker en helg eller en veckas långfärd för en mindre familj, särskilt om boxen kan dela upp utrymmet mellan kyl och frys som tvåzonsmodellen gör. Över 60 liter, som CR65:s kombinerade 47 plus 18 liter, börjar närma sig vad ett fast kylskåp i pentryn ger, med separat frysfack för is och fångst.
Glöm inte att en större box också drar mer ström för att hålla hela volymen kall, särskilt precis efter påfyllning med varma varor. Volym och strömförbrukning hänger ihop, inte bara pris och volym.
En svensk sommar sätter dessutom sina egna krav på kylboxen. Varma julidagar i skärgården, gäster ombord och lång tid mellan hamnbesök med möjlighet att fylla på is gör att många väljer en klass större box än de först räknat med. Motsatsen gäller för den som mest är ute på korta turer under vår och höst, då en mindre box hinner hålla jämn kyla utan att belasta batteribanken i onödan.
Portabel kylbox eller fast inbyggnad
Beslutet mellan portabel och inbyggd box handlar om hur permanent lösningen ska vara.
En portabel box går att lyfta i land, byta ut och flytta mellan båtar. Den kräver ingen skåpstomme och inget hål i durken.
Nackdelen är att den tar plats där den står, och att isoleringen sällan är lika god runt om som i en box byggd in i en skåpstomme.
En fast inbyggd box, som CR65 eller BI41, monteras permanent i en skåpstomme eller med en särskild inbyggnadsram. Det ger bättre isolering och ett mer genomtänkt intryck i pentryn. Men det kräver mer arbete vid installation och går inte att flytta mellan säsonger. BI41 löser en del av det genom att kompressorn kan lyftas av och placeras separat, vilket ger friare händer när utrymmet ska planeras.
För den som seglar samma båt över flera säsonger utan att byta layout är fast inbyggnad ofta rätt investering. För den som hyr, chartrar eller byter båt regelbundet är en portabel box det enklare valet.
Montering och ventilation: kompressorns värme måste ut
En kompressor kyler genom att flytta värme från insidan av boxen till utsidan, och den värmen måste ut någonstans. Placeras boxen i ett stängt skåp utan luftflöde stiger temperaturen runt kompressorn. Den jobbar då hårdare och drar mer ström för samma resultat.
Fast inbyggda boxar som CR65 och BI41 behöver ett ventilerat utrymme runt kompressordelen, inte bara framtill vid dörren. BI41:s löstagbara kompressor gör det möjligt att placera den i ett annat, bättre ventilerat skåp om utrymmet runt själva kylboxen är begränsat.
Portabla boxar är mindre känsliga eftersom de oftast står fritt. Men även de mår bättre av att inte klämmas in mot en vägg eller stå i direkt solljus hela dagen. En liten luftspalt runt hela boxen gör påtaglig skillnad över en varm sommardag i skärgården.
Underhåll och vinterförvaring
Underhållet på en kompressorkylbox är begränsat jämfört med mycket annat ombord. Men det finns några punkter värda att kontrollera varje säsong.
Ventilationsgallren runt kompressorn bör hållas fria från damm och saltbeläggning, särskilt på fast inbyggda modeller där luftflödet redan är begränsat. Tätningslisten runt locket bör kontrolleras för sprickor och förslitning, eftersom en dålig tätning gör att kompressorn jobbar mer än nödvändigt.
Inför vinterförvaring bör boxen tömmas, rengöras och stå torr med locket öppet. Fukt som stängs in i en kylbox över vintern kan ge lukt och mögel som är svårt att bli av med igen. Fast inbyggda boxar som blir kvar i båten över vintern bör kopplas bort från strömmen helt, så att ingen kompressor står och går i onödan under en säsong ingen använder boxen.
En kylbox som sköts på det här sättet håller i regel många säsonger. Kompressorn är den del som sliter mest, och den slitningen kommer i första hand från onödig drift, inte från själva åldern på boxen.
Kontrollera gärna tätningen och testa kompressorn ett par dagar innan första sjösättningen på våren. Då hinner du beställa reservdelar eller en ny box i tid, istället för att upptäcka ett fel första helgen båten ska användas.
