En båtpresenning har ett enda uppdrag: hålla vatten, snö och UV-ljus borta från skrovet under de månader båten inte används. Det låter enkelt. För en liten öppen eka kanske det är det.
Men redan vid en medelstor motorbåt eller en gummibåt med styrkonsol blir valet mer komplicerat än att bara köpa en stor duk. Gramvikt, skärning, infästning och ventilation avgör tillsammans om presenningen fortfarande sitter kvar hel i april. Eller om du hittar en trasig hög tyg i en snödriva redan i januari.
Gramvikt och armering: vad siffrorna betyder i praktiken
De rektangulära presenningarna i jämförelsen skiljer sig mest på just den punkten. Super Tarp Standard väger omkring 160 gram per kvadratmeter. Den klarar en draghållfasthet på 515 newton i längdriktningen. ProFlex-serien från 1852 ligger på 230 till 250 gram och 580 newton, ett tydligt steg upp i både vikt och styrka.
Skillnaden märks mest vid snölast och långvarig blåst. En lätt duk fladdrar mer. Den sträcker sig snabbare vid upprepad påfrestning. En armerad presenning håller formen längre men är samtidigt tyngre att breda ut och vika ihop själv varje höst och vår. Ingen av egenskaperna är fel i sig. Det handlar om var båten står och hur länge presenningen ska sitta uppe.
UV-tålighet är den andra siffran att leta efter. 1852 anger sitt UV-tal till 200 Kly för ProFlex-serien, en konkret siffra som gör det möjligt att jämföra faktisk livslängd i solljus. Flera av de mindre gummibåtsöverdragen i jämförelsen nämner bara att materialet är UV-beständigt. Någon motsvarande siffra anges inte, vilket gör den jämförelsen svårare att göra rakt av.
En rektangulär presenning är i grunden en stor, platt duk. Fördelen är flexibiliteten. Samma modell kan täcka olika båttyper så länge måtten stämmer, och du kan återanvända den om du byter båt. Nackdelen är att du själv måste se till att den spänns med fall. Annars samlas vatten och smält snö mitt på taket och tynger ner både duk och skrov.
En formsydd presenning är skuren efter en specifik form, ofta med en avsmalnande fram- eller bakdel som följer skrovets linjer. ProFlex formsydd är ett exempel. Samma armerade 240-gramsmaterial som den rektangulära systermodellen, men skuren så att mindre överskottsmaterial blir kvar att vika och fästa vid fören. Osculatis jolle- och universalmodeller löser samma problem på ett annat sätt. Elastiska kanter drar åt mot friborden istället för en skräddarsydd form.
Mät båten innan du beställer.
Inte tvärtom. Längd och bredd över allt, inklusive rullbygel, radar eller annan utrustning som sticker upp, avgör om en rektangulär presenning i angivet mått räcker till eller om du behöver en storlek över. För formsydda modeller är måttoleransen mindre. En presenning skuren för 7 x 12 meter passar sällan ett skrov som ligger utanför det spannet, medan en rektangulär duk i samma mått nästan alltid går att breda ut lite extra åt sidorna.
Infästning: öljetter, D-ringar och elastik
Infästningen avgör mer än de flesta tror.
Hur presenningen fästs mot båten avgör hur länge den håller, oavsett hur bra materialet i sig är. Öljetter av aluminium eller svetsade förstärkningshål, som i Super Tarp och ProFlex-serien, sprider belastningen från presenningsrepet över en förstärkt punkt i tyget. Det är den mest robusta lösningen för en presenning som ska sitta spänd en hel vinter.
Elastiska kanter och ringar, som i Osculatis jolle- och universalmodeller, fungerar annorlunda. De drar åt presenningen mot friborden automatiskt, utan att du behöver knyta rep vid varje punkt. Det gör monteringen snabbare på en båt som täcks och avtäcks ofta, men ger färre justeringsmöjligheter om du behöver spänna extra hårt vid en enskild punkt.
Värt att notera: ProFlex formsydd har förberedda hål men saknar öljetter helt. Vill du ha samma armerade material med en färdig metallförstärkning i varje hål är den rektangulära ProFlex-varianten säkrare. Den formsydda kräver att du kompletterar med lösa öljetter eller kör repet direkt genom hålet.
Ventilation och stöttning mot kondens
En tät presenning löser ett problem.
Den skapar samtidigt ett nytt. Fukt som bildas inne i båten, från kvarvarande regnvatten, is som smälter eller bara skillnaden mellan dag- och nattemperatur, har ingenstans att ta vägen om presenningen sluter helt tätt runt om.
Det gäller alla sex presenningarna i jämförelsen, oavsett gramvikt.
En stötta i mitten löser den mekaniska delen: den ger presenningen fall så vatten och snö rinner av istället för att samlas. Men stöttning löser inte ventilationen. Lämna ett litet glapp vid för och akter, eller använd en presenning med inbyggda luftventiler, så att fuktig luft kan strömma ut istället för att kondensera mot skrov, motor och inredning under vintern. Om vatten trots allt tar sig in under en presenning, till exempel via en dåligt spänd kant, är en fungerande länspump det som förhindrar att det bara samlas i sittbrunnen till våren.
Har båten en utombordare kvar på spegeln under förvaringen finns fler steg att tänka på i guiden om att vinterförvara utombordaren, som går igenom motorspecifika åtgärder presenningen inte löser på egen hand.
Gummibåt och RIB: ett eget val
Gummibåtar och RIB-båtar har mjukare, rundare skrov än en hård båt, och det påverkar vilken presenning som passar. En rak rektangulär duk glider och fladdrar lättare på ett mjukt skrov utan fasta kanter att spänna mot. Formsydda överdrag med elastisk kant, som Osculatis jollepresenning för mindre båtar och Lalizas formsydda modell för längre RIB-båtar upp till 564 centimeter, löser det genom att dra åt mot friborden istället för att bara ligga löst ovanpå.
Storleksspannet spelar också in. En jolle på 240 till 300 centimeter har helt andra krav på överdragets mått än en RIB på över fem meter, och det är sällan samma modell som täcker båda ändarna av spannet väl. Kontrollera alltid tillverkarens angivna båtlängd och bredd, inte bara det egna intrycket av hur stor båten är.
Svenska vintrar och rätt tajming
Svenska vintrar är sällan stabila.
En svensk vinter växlar snabbt mellan frost, blötsnö och töväder, ofta inom samma vecka. Det ställer högre krav på både material och infästning än ett stillastående, torrt klimat skulle göra. Kontrollera presenningen efter den första stora snölasten, och skotta av tyngre snö innan den hinner bli is som låser sig mot duken.
Sätt på presenningen först när båten är ordentligt torr invändigt, gärna med en kort period av öppen ventilation innan den täcks helt. Fukt som stängs in redan vid täckningen försvinner inte av sig själv bara för att presenningen sitter still hela vintern.
Ta av den lika noggrant på våren. Kontrollera öljetter, sömmar och eventuella nötningsställen mot fendrar, stöttor eller andra fästpunkter innan du rullar ihop den för sommaren. En reva som upptäcks i april är en enkel lagning. Samma reva som får ligga kvar hoprullad till nästa höst blir ofta en presenning som måste bytas helt, eftersom fukt och smuts arbetar vidare i skadan under förvaring.
Det gäller särskilt de rektangulära dukarna, där kantsömmen och öljetterna är de punkter som slits mest över flera säsonger. En formsydd presenning sliter jämnare eftersom formen sitter still och inte fladdrar på samma sätt i blåst, men den är dyrare att ersätta om skadan väl är där.
Rätt presenning handlar sällan om att hitta den dyraste eller den största duken. Det handlar om att matcha gramvikt, skärning och infästning mot var båten faktiskt står och hur mycket väder den möter under de månader den ligger still. En jolle i ett skyddat båthus har helt andra behov än en motorbåt på en öppen uppställningsplats vid kusten, och ingen enskild modell i den här jämförelsen är rätt svar på båda frågorna.
